 |
Supermarine Spitfire
Supermarine Spitfire är ett av de mest berömda flygplan som har tillverkats genom tiderna. Under Slaget om Storbritannien sommaren-hösten 1940 lyckades Spitfire- och Hawker Hurricane-piloterna stå emot och slå tillbaka Luftwaffes försök att krossa Royal Air Force, trots en numerär underlägsenhet på ett till fyra. Det berodde till stor del på att tyskarna hade lång väg hem och inte kunde stanna över England mer än högst halvtimme, och på det mycket avancerade och effektiva radarvarningssystem som britterna förfogade över, men piloternas mod och offervilja bidrog till att ge både dem och planen de flög hjältestatus för all framtid.
 |
610:e divisionen patrullerar himlen över England sommaren 1940. |
Spitfire kom att komplettera Hurricane som ett modernare jaktplan i precis rätt tid, och tillsammans utgjorde de ett effektivt radarpar: Hurricane användes för att attackera de tyska bombplansformationerna som var på väg mot Engelska städer och industrier, medan Spitfire med sin högre hastighet och bättre manövreringsförmåga gav sig efter de eskorterande tyska jaktplanen.
[ Överst på sidan ]
Historia
1931 hade Reginald J. Mitchell konstruerat Supermarine S6B, som den 13 september samma år vann den prestigefyllda Schneider Trophy, som världens snabbaste sjöflygplan. Vid tävlingen som ägde run vid Calshot Spit, söder om Southampton, uppmättes hastigheten till 547 km i timmen.
|
|
| R.J. Mitchell | Supermarine S6B |
1934 meddelade flygministeriet i London att man letade efter ett nytt jaktflygplan åt Royal Air Force. Mitchell bestämde sig för att använda erfarenheterna från S6B och försöka konstruera ett nytt flygplan som skulle leva upp till kraven som RAF ställde.
Den första prototypen flög den 5 mars 1936. Den påminde om S6B, var byggd i metall och hade samma aerodynamiska linjer, varav det kanske mest utmärkande var de ellipsformade vingarna. Motorn var ny, en Rolls-Royce Merlin II på 1030 hästkrafter, och flygplanet kunde bland annat stiga med 750 meter i minuten.
 |
|
| Den första prototypen: tvåbladig handgjord träpropeller och kantig glashuv. |
Royal Air Force blev imponerade och beställde 310 Spitfire Mark I, som var klara att tas i drift i juni 1938. Vickers Aviation, som Mitchell var knuten till, kunde inte hålla takten på egen hand utan snart tillverkade nästan alla flygplansfabriker i England Spitfire. 1939 var beställningen uppe i 4000 exemplar.
R.J. Mitchell fick aldrig uppleva sitt flygplans storhetstid. Han avled i cancer 1937, 42 år gammal.
Många versioner av Spitfire utvecklades efterhand under kriget, bland annat spanings- och jaktbombversioner, och teknisk blev de allt bättre. Ett stort språng togs med Mark XIV som fick en mycket större motor än tidigare, en Rolls-Royce Griffon 65 på 2050 hästkrafter, dubbelt så stark som den första Spitfire-motorn.
 |
|
| Underhåll av Rolls-Royce-motorn på ett kustnära flygfält. |
Spitfire fortsatte att produceras även efter andra världskriget. I oktober 1947 hade ungefär tjugotusen exemplar tillverkats, varav många exporterades till andra flygvapen. De nordiska länderna köpte och använde Spitfire i många år.
 |
S 31 var den svenska benämningen på Spitfire Mk XIX när den användes här som spaningsplan mellan 1948 och 1955. De var femtio till antalet och stationerade på F 11 i Nyköping. Det finns idag endast cirka fyrtio luftvärdiga Spitfire i världen, men tack vare organisationer som Battle of Britain Memorial Flight, som restaurerar, reparerar och flyger med perfektion som ledstjärna, så kommer vi att få se Spitfire i luften i många år ännu. |
| Lätt att känna igen... tack vare den ellipsformade vingen. |
[ Överst på sidan ]
Film
| Spitfire Mk XVI i Ljungbyhed den 31 maj 2008. Bertil Gerhardt vid spakarna. | |
|
|
| En uppvisning i Geneseo, New York 2006. | |
[ Överst på sidan ]
